Vuxenhet

tänk att ens fötter kan avslöja så mycket om en själv och om andra. man kan även prata om det bildligt för att beskriva en händelse. man kan ju ta stora steg, små steg, stepp steg, smygande steg, flygande steg, bestämda steg, osäkra steg, arga steg, upprymda steg, säkra steg, ledsna steg, plumsande steg, vinglande steg – jag skulle kunna fortsätta i en oändlighet. f.ö är steg ett fult ord, men det hör ju inte hit.

i veckan har jag tagit ett stort steg, men inte med mina fötter, utan i livet. jag har folkbokfört mig i stockholm. för första gången på snart 29 år är jag inte norrbottning längre. det känns bra men en aning läskigt, för även om jag bott här i två år så har ju en liten del av mig fortfarande varit norrbottning. men nu är jag alltså en fullblodad 08:a.

igår möblerade jag om mitt rum – k hjälpte mig att släpa möbler. jag fick helt plötsligt ett golv och jag gillar det. sedan läste jag i en tidning att det är feng shui att ha sängen med långsidan mot en dörr så att man kan ha översikt. det känns bra, nu kan jag se ut  genom fönstret när jag vaknar och även låta bli att snubbla över mindre genomtänkta placeringar av grejjer på golvet! det går framåt för mänskligheten.

just det, jag har även bokat tid på banken för ett möte med en personlig bankman. seriöst, jag börjar bli orolig för mig själv och min egen nyblivna vuxenhet. jag menar, jag har tom införskaffat en hålslagare och pärm för mina viktiga papper. jösses!

Annonser
Det här inlägget postades i Sara funderar. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s