Rodeo show.

Igår var jag i stallet. Solen sken och hästarna gnäggade. Mockade, fodrade och släppte ut. Sen körde vi balder i skogen, det gick lysande. Hem till stallet, sadlade på, hästen sa inte ett smack. Vägde med foten i stigbygeln, vägde på honom innan jag satt upp.

Sen small det.

Balder tyckte att det var helt värdelöst att ha mig på ryggen, han bockade och krängde och vips flög jag i en vid båge ner på stallbacken i ett stort dammoln.

Smärtan i rumpan fick mig genast att tro att jag knäckt bäckenet, men sen började armen att göra ont. Gjorde färdigt i stallet och åkte hem. Armbågen började svälla på eftermiddagen och jag kunde inte röra den in eller ut, vicka på handleden eller greppa i saker. Konsulterade Google och sjukvårdsupplysningen. Åkte in till akuten på KS och fick snabbt träffa en triageläkare. Röntagdes och fick sen vänta. Ont, ont, ont, tog inget knark på hela dagen och blev inte erbjuden nåt där heller.

Satt och iakttog människorna som satt där, blödandes, hostandes, gråtandes. Värsta sortens tragik, precis som ER på TV. Fick sen träffa läkaren som berättade att jag inte hade någon skelettskada utan en fet blödning i armbågsleden, därav smärtan. De lindade armen från armhålan till handleden, sen fick jag åka hem. Tog bara två och en halv timme, kudos till KS, trots strejk på st görans akuten.

Sen kan jag ju meddela att det är ett mindre projekt att klä på sig, borsta tänderna, sminka sig, skära maten, gå på toaletten. Och som lök på laxen går jag som att jag skitit ner mig, smällde i svanskotan nå jävulskt.

Annonser
Det här inlägget postades i Sara och vardagen. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s